En geoteknisk undersökning behövs inför varje byggprojekt för att utröna markens egenskaper och minimera risker vid framtida konstruktioner. Läs mer här.
Innan byggprojekt startar måste man utföra en geoteknisk undersökning. På så vis kan man undvika oväntade bekymmer i senare skeden. Genom en noggrann analys av jord- och bergförhållanden på platsen identifieras potentiella faror som ras eller sättningar. Samtidigt skapas underlag för val av lämplig byggnadsteknik, anpassad efter platsens speciella förutsättningar. En geoteknisk undersökning för byggprojekt anses därför som ett naturligt inslag i byggprocessen, särskilt när konstruktioner ska vila stabilt över tid.
Vid sidan av grundläggande provtagningar omfattar begreppet ofta även undersökningar av grundvattennivån eller grundvattensänkning under själva arbetet. Tack vare moderna mätmetoder och teknisk utrustning kan data samlas in snabbt och tillförlitligt, vilket bidrar till väl underbyggda beslut i planeringsstadiet. På så sätt motverkas framtida skador och dyra byggfel, något som i slutändan sänker både miljöpåverkan och kostnader för inblandade parter.
Så går en geoteknisk undersökning till
Vid en geoteknisk undersökning tas oftast olika typer av jordprover för att bestämma bärighet, porösitet och andra relevanta egenskaper i marken. Prover analyseras sedan på laboratorium vilket ger besked om lämpliga metoder för exempelvis grundläggning, pålning eller spontning. Utöver jordprover är det vanligt att utföra inmätningar och tillfälliga pumpinstallationer om grundvattennivån kräver justering.
Så fort analyserna är färdiga rapporteras resultaten till byggprojektets ingenjörer som kan anpassa konstruktionen utifrån markens krav och kapacitet. Genom hela arbetsprocessen används avancerade system för mätning och dokumentation, vilket möjliggör snabba justeringar om markförhållandena förändras.